tisdag 1 december 2009

En komikers uppväxt av Jonas Gardell


 En komikers uppväxt
 Jonas Gardell.
En komikers uppväxt är en barndomsskildring som beskriver hur en del av Sverige såg ut under en viss tid. Jag tycker om språket och handlingen. Jag var speciellt förtjust i växlingen mellan humor och tragedi i boken. Jag tyckte också om språket; det är enkelt utan större konstigheter och man kommer direkt in i boken, utan att bli förvirrad av för mycket information. Att boken är delad i små kapitel, gör att det blir ännu enklare att hänga med i handlingarna och uppföljningen.  Trots namnet som heter en komikers uppväxt, är det för det mesta en svart bok som handlar om tragisk barndom. Men Jonas Gardell lyckas övertyga läsaren att denna bok är en samtidsroman som säger mycket om Sverige och svenskarna på sjuttiotalet.

”Man gör sig löjlig men kanske blir man älskad. Då är det värt det. Blir man inte älskad står man där. Och är löjlig. ”
Detta citat beskriver en ganska stor del av anledningen till varför den här boken kom till och även varför författarens liv blev som det blev. Juha försöker bli populär. Men han har ingen insikt i det han gör. Han tror att han är omtyckt, fast i själva verket är han inte det. Men han envisas. Författaren vill här visa på hur man kan verka löjlig om man inte kan se kritiskt på sig själv och sina handlingar. Författaren Jonas Gardell menar att huvudpersonen i boken som heter Juha, använder sig av sin förmåga att fantisera och bygga ihop roliga historier. Juha som inte får någon uppmärksamhet hemma och mår ganska dåligt i familjens sällskap, försöker kompensera denna brist, genom att vara populär i klassen. Han har kommit på en sak; att han kan skriva och berätta roliga historier. Genom detta försöker han få uppmärksamhet.
” … Inne i husen ligger människor på mage med kudde för munnen och skriker. Det hörs inte ut, så ingen skulle erkänna att det är så. Men det är så. De skriker. Sävbyholm är som en ondskefull drake som har tagit sävbyholmsborna till gisslan och slavar.”
Detta citat handlar om sjuttiotalet och kontrollsamhället författaren upplevde på den tiden. Där skall allting hålla en fin fasad. Människor tvingas spela lyckliga. De vill inte prata om sig själva i rädsla för att verka löjliga och svaga. Författaren symboliserar och han lyckas skapa en ganska så spöklik miljö. Det är hans verklighet och hans bilder av verkligheten i en förort till Stockholm, där arbetarklassen bor. Där jobbar alla på vardagar och försöker vara till lags. De försöker se bra ut för att ha en chans att få inträde i samhället. Författaren menar att människorna låtsas som om de har det bra, fast de har många problem. Men av rädsla för att bli dömda, vågar de inte tala om sina problem, utan låtsas som om allting är OK. Ingen vill erkänna att de har sorg. De vill bara se lyckliga ut, fast de är inte lyckliga. Då känns det som om staden är en drake som tagit människorna till fånga, för människor kan inte leva som de lär, eller snarare kan inte för de har glömt hur det är att leva normalt. De är gisslan i sina egna föreställningar om världen och omvärlden.


''Allt ska vi glömma och allt ska vi förlora.
Och någon annan dag, men inte nu, ska jag visa dig den hemliga grottan, den porlande bäcken jag aldrig fann som barn.''
Detta citat, handlar om författarens drömmar och förhoppningar. Författaren lovar en bättre tid. Kanske menar han på det förlorade paradiset som egentligen finns i böcker och i människornas fantasivärld. Kanske avspeglar dessa rader lite om tidsandan. Det var sjuttiotalet och människorna hade en framtidstro. Man trodde att vetenskapen och vetskapen skulle göra människan klokare och mäktigare. Samtidigt avslöjar han att han inte har haft en lycklig barndom. Den här sista meningen beskriver lite hur författaren tänker. Jag tycker han avslöjar alldeles för mycket. Han låter inte mycket till läsarens fantasi. Och det är kanske en nackdel med många händelser i denna bok. Författaren menar att genom glömska och förlåtelse, får vi frid. Han lovar läsaren att han, någon gång skall visa det utlovade paradiset som vi alla drömmer om och längtar efter.

”Helst ser jag andra människor som publik. Det är enklare så. Då vet jag hur jag ska förhålla mig till dem. Här är jag och där är de, om du förstår. Ungefär som när man skriver sådana här brev. ”
Detta citat säger ganska mycket om varför Juha som fortsätter med sin stand-up komedi. Trots en misslyckad barndom och en misslyckad karriär som berättare i den roliga timmen, verkar han helt tappa omdömet om sig själv och fortsätter på samma bana. Kanske vill författaren poängtera vikten av självkännedom och självkritiken. Kanske vill han visa att vi människor är sårbara. Jonas Gardell väljer människor som är svaga och sårbara. Han misslyckas med att ta parti för de svaga och låter de trampas sönder. Han ger ingen hopp till läsaren. Han lämnar därmed ingen plats för fantasin och ett eventuell lycklig avslut. Människor i hans berättelse är dömda till sorg, misslyckande, ensamhet och självmord. Jonas Gardell vill gärna ha tydliga roller. Han är författare och vi är läsare. Han är komiker och vi är lyssnare. Han uppträder i en sal och vi är åhörare. Det är det enda sättet han kan kommunicera med. Han använder också denna metod när han skriver sin roman. Han använder mycket sig själv. Hans berättelse är väldigt självutlämnande. Han menar att även i livet, i det verkliga livet, väljer vi att spela vissa roller, för att kunna överleva, och för att kunna nå upp till de mål vi sätter upp och strävar efter.

”Så länge vi skrattar, är vi inte besegrade”
 Här gnäller inte Jonas Gardell och skyller inte sin olycka på omständigheter och andra människor. Här försöker han bevisa varför han har valt att bli komiker. Det är nämligen hans sätt att överleva. Och så länge han kan skratta, känner han sig inte besegrad av livets sorger.

Jonas Gardell förklarar att det är härligt att vara vuxen nu, och att det är härligt att få folk att skratta. Han menar att humorn är en magisk formel mot sorgen. Han menar att när han skämtar om barndomen, är han lättad, eftersom han trots allt överlevt. Och i denna bok ser vi att han överlever den svåra barndomen och den svåra familjen, genom humor. Han är ensam. Men han har överlevt och det är en seger.


Jonas Gardell

Sohrab Rahimi (c)
Författare, lektör, Översättare
+46701750817