tisdag 3 december 2013

Om Mänskliga exempel





om ”Mänskliga exempel”
Freke Räihä
Smockadoll förlag, 2013

Sohrab Rahimi

Jag är mäkta imponerad över Freke Räihäs förmåga när jag bläddrar i Mänskliga Exempel. Det är en sådan bok jag länge velat ha. En av årets absolut mest genialiska böcker som skildrar människans psyke genom att inte nämna den, genom att i detalj beskriva fysiken, biokemin, fysiologin, genetiken, medicinen och hela läkarvetenskapen. Allt är en illusion. Det är lätt att falla i verklighetens grop och fästa sig vid statistik och faktarutor. Verkligheten finns egentligen bara i poesin, medan kalla fakta är en lögn som kväver oss. Poesin andas oss. Genom att sjunka i texten, vidgar vi vår värld och våra lungor fylls av syre som om man som läsare har levt ett helt liv med syrebrist och andningsbesvär. Och plötsligt får man här den luft man har längtat efter. Man får vingar av att läsa dessa texter.
”Anses inte heller vara ärftligt,
då avkomma betraktas som omöjlig.”

I kapitel Q66.6 beskriver poeten en annan valgusdeformitet av fötterna på det mest poetiska sättet som det går, nämligen med hjälp av biologiska termer och undersöker avvikelserna som en stämningsfull vetenskapsman:
”Ingen skall kunna köpa eller sälja med undantag av den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal. Här behövs vishet: den som har förstånd, han må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal; och dess tal är sexhundrasextiosex.”
varje siffra är självständig och oändlig
Alla extremitetsdelar som utgår från bålen.
I alla dessa åtta riktningar;
de som visar ögats längd.
Människan kan känna sig främmande och omgiven av alla paragrafer, lagar, regler och föreskrifter och siffror. Människan känner sig liten i denna värld som försöker krympa en till några siffror och lite statistik:
såsom destruktiv komprimering
du är inte ensam
såsom sömnen.

Det bästa råmaterialet vi har att tillgå är verkligheten och minnena; sade Proust. Freke Räihä ha på ett systematiskt sätt använt sig av verkligheten som en bas och har därmed skapat en journal för sin undersökning i sin betraktelse av människan som en objekt:
Defragmentering av oväsentlig information
hos en
kontinuerlig strikt funktion
från ordningstal till ordningstal
………
avkomma mellan bärare och/eller bärare och
icke bärare
kan dock utvecklas som
obalanserade.

Här var en del journalanteckningar från sjukhusrt. Freke Räihär menar att denna bok är en bok om rädslan, om rädslan att inte veta, om livets skörhet, och om att skrämmas av tanken att inte kunna räcka till som medmänniska. Han menar att denna bok samtidigt utgår från läkarjournaler och berättelser och den medicinska litteraturen osv. Författarens primära syfte har varit att förstå sin egen rädsla och samtidens rädsla inför det till synes oförklarliga och främmande. Resten kan ni gissa.

 Sohrab Rahimi
Litteraturkritiker
+46701750817

Den 1 december 2013
I Malmö
Slut





Freke Räihä

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar